Arbetslösheten i Sverige låg på 8,8 procent under 2025, med 510 000 arbetslösa — varav 171 000 var långtidsarbetslösa, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Samtidigt steg livsmedelspriserna med 3,1 procent och genomsnittsräntan på sparkonton var bara 0,48 procent.
En buffert på sparkontot ger dig handlingsutrymme när det oförutsedda händer — arbetslöshet, sjukdom eller plötsliga utgifter. Men hur mycket behöver du egentligen ha sparat? Den här guiden ger dig ett konkret riktmärke och visar hur du bygger din buffert steg för steg.
Varför behöver du en buffert?
En buffert är inte sparande i vanlig mening — det är en försäkring mot det oväntade. Utan buffert tvingas du vid en oförutsedd utgift antingen ta lån, sälja investeringar i dåligt läge eller missa räkningar.
Vanliga situationer där bufferten behövs:
- Arbetslöshet — a-kassan täcker som mest 80 procent av lönen (upp till 34 000 kronor) och trappas ner efter 100 dagar
- Sjukdom — karensavdrag och lägre sjukpenning minskar din inkomst
- Akuta reparationer — tvättmaskin, bil, tandvård
- Stigande priser — livsmedelspriserna steg 3,1 procent på ett år enligt SCB, och oförutsedda kostnadsökningar kräver marginal
Riktmärke: tre till sex månaders utgifter
Den vanligaste tumregeln är att ha tre till sex månaders fasta utgifter på ett lättillgängligt sparkonto. Inte tre till sex månadslöner — utan utgifter. Skillnaden är viktig.
Räkna ut dina fasta utgifter
| Utgiftspost | Typiskt belopp |
|---|---|
| Hyra/bostadsrätt/amortering | 8 000–14 000 kr |
| Mat | 3 500–5 000 kr |
| El, vatten, värme | 500–2 000 kr |
| Försäkringar | 500–1 500 kr |
| Telefon, bredband | 500–800 kr |
| Kollektivtrafik/bil | 1 000–4 000 kr |
| Lån (exkl. bostad) | 0–3 000 kr |
| Typisk summa | 15 000–25 000 kr |
Så stort bör ditt mål vara
| Fasta utgifter/mån | 3 månader | 6 månader |
|---|---|---|
| 15 000 kr | 45 000 kr | 90 000 kr |
| 20 000 kr | 60 000 kr | 120 000 kr |
| 25 000 kr | 75 000 kr | 150 000 kr |
Tre månader passar dig som har fast anställning, inga barn och låga fasta kostnader. Sex månader rekommenderas om du är egenföretagare, ensamstående förälder eller har höga fasta kostnader som är svåra att snabbt minska.
Har du inkomstförsäkring via facket kan du ligga närmare tre månader — försäkringen täcker en del av inkomstbortfallet. Läs mer om hur inkomstförsäkring skyddar vid långtidsarbetslöshet.
Rätt konto för bufferten
Bufferten ska vara lättillgänglig — du ska kunna ta ut pengarna samma dag du behöver dem. Det utesluter fonder, aktier och fastränteplaceringar.
Sparkonto utan bindningstid
Det bästa alternativet för din buffert. Du når pengarna direkt och de är helt skyddade av insättningsgarantin. Nackdelen: räntan är låg. Genomsnittsräntan på hushållens inlåning var 0,48 procent i januari 2026, enligt SCB:s finansmarknadsstatistik — ner från 1,03 procent ett år tidigare.
Sprid inte bufferten över fler konton bara för att jaga tiondels procent i ränta. Enkelhet och tillgänglighet är viktigare för pengar du kanske behöver i morgon.
Jämför sparkonton med bäst ränta för att hitta ett konto som ger rimlig avkastning utan bindning.
Insättningsgarantin
Riksgälden garanterar dina insättningar med upp till 1 150 000 kronor per person och institut. Garantin gäller sparkonton, lönekonton och transaktionskonton hos banker och kreditmarknadsbolag som har tillstånd av Finansinspektionen.
För en vanlig buffert på 45 000–150 000 kronor behöver du inte sprida pengarna mellan flera banker av säkerhetsskäl — du är långt under taket. Läs mer om insättningsgarantin.
Bygg bufferten steg för steg
Att spara ihop tre till sex månaders utgifter tar tid — och det är helt okej. Viktigt är att börja, inte att nå målet direkt.
Strategi 1: Fast månadssparande
Sätt upp autogiro dagen efter lön. Välj ett belopp du klarar utan att behöva tänka på det — även 500 kronor i månaden bygger buffert.
| Månadssparande | 3 mån utgifter (60 000 kr) | 6 mån utgifter (120 000 kr) |
|---|---|---|
| 500 kr | 10 år | 20 år |
| 1 000 kr | 5 år | 10 år |
| 2 000 kr | 2,5 år | 5 år |
| 3 000 kr | 1 år 8 mån | 3 år 4 mån |
Tabellen visar ren inbetalning utan ränta — avkastningen på sparkontot tillför marginellt vid nuvarande ränteläge.
Strategi 2: Skatteåterbäring och bonusar
Använd tillfälliga inkomster som skatteåterbäring, bonus eller pengagåvor. En skatteåterbäring på 5 000–15 000 kronor ger ett rejält kliv mot målet.
Strategi 3: Utgiftsgenomgång
Gå igenom dina prenumerationer och fasta kostnader en gång per halvår. De flesta hittar 500–1 000 kronor i månaden som kan omdirigeras till bufferten — oanvända gymkort, dubblerade streamingtjänster eller dyra mobilabonnemang.
Buffert vs investeringar
Bufferten är inte till för att växa — den är till för att finnas där. Många gör misstaget att investera hela sitt sparande i fonder och aktier, utan att ha likvida medel. Vid en nedgång tvingas du då sälja med förlust för att täcka oförutsedda utgifter.
Tumregel:
- Bygg bufferten först (tre till sex månaders utgifter på sparkonto)
- Investera överskottet (i fonder, aktier eller via robotrådgivare)
När bufferten är på plats kan du börja investera med gott samvete. Läs vår guide om hur du börjar spara med små belopp.
Sammanfattning
En buffert på tre till sex månaders fasta utgifter — normalt 45 000 till 150 000 kronor — ger dig ekonomisk trygghet vid oförutsedda händelser. Pengarna ska stå på ett sparkonto utan bindning, skyddade av insättningsgarantin på 1 150 000 kronor.
Med 8,8 procent arbetslöshet och stigande matpriser är bufferten viktigare än någonsin. Börja med ett fast autogiro, komplettera med tillfälliga tillskott och låt bufferten byggas upp i sin egen takt. Det viktiga är att börja — inte att nå målet direkt.