Att prata om vad som händer med den gemensamma ekonomin om en partner dör är obekvämt, men det är också det bästa sättet att undvika en akut ekonomisk kris mitt i sorgen. Sharon Lavie, privatekonom på Lendo, pekar i en intervju i SvD ut ett konkret råd: ha alltid pengar på ett konto i eget namn, inte bara på det gemensamma.
Gemensamma bankkonton spärras delvis vid dödsfall
När banken får kännedom om dödsfallet, oftast automatiskt via folkbokföringen, spärras kort, internetbank, telefonbank och e-legitimation som är kopplade till den avlidne. Enligt Konsumenternas genomgång av kontakten med banken i ett dödsbo fortsätter autogiron och stående överföringar att gälla tills dödsbodelägarna själva avslutar dem, medan fri tillgång till kontots pengar kräver att bouppteckningen är registrerad. Löpande räkningar som hyra, el och telefon, samt begravningskostnader, går dock att betala från kontot redan innan dess.
Just därför är rådet om ett eget konto praktiskt taget. Pengar på ett konto i eget namn påverkas inte av att partnerns konto spärras, och den efterlevande slipper stå utan tillgängliga pengar under de månader bouppteckningen tar.
Bouppteckningen sätter tidsramen
En bouppteckning ska enligt Ärvdabalken 20 kap. 1 § förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket beviljar längre tid. Skatteverket anger att handlingen sedan ska vara inskickad inom fyra månader från dödsfallet. Bouppteckningen ska visa den avlidnes och den efterlevande makans eller makens samlade tillgångar och skulder, och det är först när den är registrerad hos Skatteverket som dödsboet kan fördela pengar och egendom fullt ut.
Bolånet försvinner inte, men måste hanteras
Bostaden är ofta hushållets största tillgång, och lånet på den upphör inte för att en låntagare dör. Vid ett gemensamt bolån är låntagarna som regel solidariskt betalningsansvariga, vilket innebär att banken kan kräva hela lånet av den efterlevande om dödsboet saknar tillgångar att betala den avlidnes andel med. Ska den efterlevande ta över lånet helt i eget namn krävs en ny kreditprövning, precis som vid en separation. Klarar inte ekonomin en egen kreditprövning kan bostaden behöva säljas, en process som i praktiken väntar på bouppteckningen och därför kan dra ut på tiden. Under tiden måste den efterlevande själv kunna bära boendekostnaden, vilket är ytterligare ett skäl till en egen ekonomisk buffert.
Dödsboet, inte den efterlevande, svarar för skulderna
Ärvdabalken 21 kap. 1 § reglerar att den avlidnes skulder ska betalas ur dödsboet, inte av den efterlevande personligen. Den efterlevande är alltså inte automatiskt betalningsskyldig för partnerns privata lån eller kreditkortsskulder, men behöver kontakta fordringsägarna och informera om dödsfallet. Skulder som är gemensamma, till exempel ett bolån där båda står som låntagare, är en annan sak. Där kvarstår den efterlevandes eget ansvar för sin del enligt avtalet med banken.
Så förbereder ni er i förväg
Utöver rådet om ett eget konto lyfter Lavie i SvD flera konkreta steg för att trygga ekonomin i förväg:
- Ha pengar på ett konto i eget namn, inte bara på det gemensamma.
- Teckna en livförsäkring med partnern som förmånstagare, och kontrollera vad eventuella grupplivförsäkringar genom jobbet eller facket faktiskt täcker. Konsumenternas beskriver skillnaden mellan olika typer av efterlevandeskydd och listar var dödsfallsbelopp kan finnas i olika försäkringar.
- Skriv testamente, särskilt om ni är sambor. Sambolagen reglerar bara delning av den gemensamma bostaden och bohaget, inte arv efter varandra. Utan testamente är det alltså inte givet att en sambo ärver något alls.
- Ställ er proaktivt i bostadskö, så att den efterlevande har alternativ om nuvarande bostad behöver säljas.
- Dokumentera var testamente, bankuppgifter och försäkringsbrev förvaras, så att den efterlevande slipper leta mitt i sorgen.
Ingen av åtgärderna kräver stora summor eller mycket tid, men tillsammans gör de skillnaden mellan en akut ekonomisk kris och en hanterbar övergång den dag det oväntade händer.